Rockkarusell och tjej som ska ha smäll
Sitter på en härlig 7-timmars bussresa från Göteborg till Stockholm. Lyckligtvis är det bara ca 1 timma kvar. Höll på att få lite panik innan när tjejen brevid mig satt och lyssnade på R'nB på sin iPod på en alldeles för hög nivå, hela vägen från Borås till Norrköping. Hoppas hon blir döv.
Vad jag ska göra i Stockholm? Hälsa på en vän och gå och äga Debaser Slussen där både hans band och min klasskompis band, Skiller, ska spela. Så om du åh läsare har vägarna förbi, kom in och äg du också! Kostar bara 100 svenska riksdaler. Tisdagsöl är gott med.
Igår blev det bussresa upp till Göteborg från Falkenberg med Pop 'N Roll-bandet The Walk. Det stod distriktsfinal i Rockkarusellen på menyn, och den vanns självfallet av dessa pojkar! Största grattis. Finalen går av stapeln den 29:e maj i Uppsala, och nog ska vi ta hem hela karusellen av rock!
Här har vi intevju och recension från gårdagen: http://www.mediajobb.net/rockkarusellenbrewhouse/TheWalk.html
Läs vettja!
Nu ska jag koncentrera mig på bussåkandet.
Epic night
Häj häj!
Kom precis hem från en fin cykeltur med Joels grymma, blå mountainbike. Kraschade hos honom efter en grym kväll i Falkenberg city!
Det hela började faktiskt vid 2 på eftermiddan då familjen åkte till Laxbutiken och käkade ljuvlig mat och drack vin. Sen blev det fika och grejer för mamma fyllde 45 barre. Efter det stack jag hem till Joel med Henke fettskallen Tidelund (som inte var ett block längre, utan har blivit smal på något vänster!) och drack ett par öl och snackade gamla My Secret Way minnen. Efter det promenerade vi till Lizette som fyllde år, och återförenades med massa kära vänner. Vid 10:30tiden ville folk in till stan? Så vi som inte ville det stack till biografen Storan där Part one, eller HELLOANDSO som de nu heter, stod med sin nyinköpta turnébuss. Självklart skulle alla klämma in sig i den, och det var sjukt nice party! Efter detta party stack vi till Bratt ett gäng, sjungandes på 123456 pokèmon, och där var också nice. Satt mest och snackade, nä bråkade, hockey med Skorpan. Tror han blev lite förbannad på mig :)
Kvällen slutade på Falkenbergs, det är ju standard!
Nu ska jag duscha och göra mig redo för att åka iväg till Brewhouse, Göteborg med The Walk och rösta vidare detta fantastiska band i distriktsfinalen i rockkarusellen!
Fred, blommor och kärlek
Mer Rapid Eye Movement
Mitt huvud är sprängfyllt med tankar att döma av bearbetningen som sker varje natt i form av drömmar. Jag har alltid drömt mycket och detaljrikt, men jag tror att det har dubblerats de senaste månaderna. Har märkt att detta nästan endast sker när jag sover i Hultsfred för idag (jag åkte hem till Falkenberg igår) är det endast en dröm som jag minns. Samband? Det sista jag minns från innan jag somnade igår kväll är att jag hade en bra känsla i magen. Inte har väl jag en negativ känsla varje gång jag går och lägger mig i Hultsfred? Nä, det är nog snarare stressrelaterat.
I veckan drömde jag en riktigt sjuk dröm. Jag var JD från Scrubs och fick ett telefonsamtal. 3 sjuka bäbisar hade ramlat ut ur fönstret på någon våning i sjukhuset där jag jobbade. 2 av dem var mina barn. Jag kände mig ofantligt illamående och spydde (i drömmen) när jag rusade till sjukhuset för att se hur allt låg till. När jag kom in i rummet där barnen hade ramlat ut pågick ett intensivt räddningsarbete. Bäbisarna hade tydligen inte ramlat hela vägen ner utan låg i en stupränna, levande. Jag fick uppgiften att ta emot de otroligt sköra bäbisarna med slangar i ansiktet för att sedan lägga dem på något säkert ställe. Detta ställe var obefintligt, vart jag än ville lägga bäbisarna gick det inte pga baciller eller fel underlag. Nästa grej jag minns är att jag berättar för min mor om den hemska drömmen jag haft, fast det var också en dröm! Har tydligen börjat dubbeldrömma också. Drömma att jag drömmer, och det är lika skruvat varje gång.
I en annan dröm samma natt var jag på ett äventyrsbad med en yngre tjej. När vi sedan skulle duscha och byta om satt det en skallig man i 50-55 årsåldern med benen korsade och tittade på samtidigt som han åt kycklingsallad.
Sista drömmen den natten vandrade jag och min vän Pärry runt i en storstad (gissar på Göteborg) tills vi kommer till en liten gränd. I gränden, som vi kallade "Rockgränden" fanns en skivaffär endast tillägnad min klasskompis band Skiller. Kommer fortfarande ihåg hur affären var utformad. Allt som fanns där var Skiller-relaterat. Affischer, skivor, DVD:er, flaggor, merch, LPskivor och allt slags krimskrams. När jag och Pär gick omkring och bläddrade i sakerna stördes jag av att jag tappade min piercing hela tiden (som sitter i min vänstra näsvinge). I drömmen satt den dock i en tand, och det gjorde så obeskrivligt ont att sätta in den gång på gång.
En psykolog hade vart nice :) Eller en drömtolkare.
Nu ska jag dra in till stan med syster Jenna och köpa olika slags ingredienser som imorgon ska byggas till en viss mammas 45årsdag.
Smell you later!
Solen skulle bara våga komma fram
idag.
Jag vet inte vad det är, men jag har inte alla hästarna i stallet. Är det nattens drömmar som satt sina spår eller är det jag som bygger upp en längtan efter något som inte finns? Något är det som gnager och det är sjukt frustrerande att inte kunna sätta sitt finger på vad det är.
Igår var jag, Fanny och Fiya på Klubben på Hardcore/Pop-metal spelning. Dåligt ljud och dåligt med folk gav en dålig uppslutning till fest. Fast det var rätt trevligt när vi satt hos Elias efteråt och lekte "Vem är jag?" eller vad det nu än heter.
Här kommer en positiv nyhet dock: Min kärare vän Joel Jönsson är nu officiellt Falkenbergare igen och det glädjer mitt hjärta. Han har spenderat en oändlig tid luffandes och surfandes i Indonesien och Australien, men är nu äntligen hemma igen. Längtar som FAN till fredag då jag kan åka hem och ta en öl eller två med honom. Tiden verkar dock gå allmänt långsamt nuförtiden..
Oj, en till glad grej! Jag klarade både tentan i Digital distribution, technology and communication (vg9 till och med om det tåls att skryta) och Redovisning och budgeteringstentan som vi hade samma vecka som jag och Fanny var på äventyr i Stockholm (Se "In the name of skryt." 2010-03-20).
Jag har en del glädjeämnen, ändock tror jag att jag tänker sitta en stund till med min "rädda låtar"-playlist på Spotify och kolla ut på ingenting.
Joel, du äger forever.
Jag vet inte vad det är, men jag har inte alla hästarna i stallet. Är det nattens drömmar som satt sina spår eller är det jag som bygger upp en längtan efter något som inte finns? Något är det som gnager och det är sjukt frustrerande att inte kunna sätta sitt finger på vad det är.
Igår var jag, Fanny och Fiya på Klubben på Hardcore/Pop-metal spelning. Dåligt ljud och dåligt med folk gav en dålig uppslutning till fest. Fast det var rätt trevligt när vi satt hos Elias efteråt och lekte "Vem är jag?" eller vad det nu än heter.
Här kommer en positiv nyhet dock: Min kärare vän Joel Jönsson är nu officiellt Falkenbergare igen och det glädjer mitt hjärta. Han har spenderat en oändlig tid luffandes och surfandes i Indonesien och Australien, men är nu äntligen hemma igen. Längtar som FAN till fredag då jag kan åka hem och ta en öl eller två med honom. Tiden verkar dock gå allmänt långsamt nuförtiden..
Oj, en till glad grej! Jag klarade både tentan i Digital distribution, technology and communication (vg9 till och med om det tåls att skryta) och Redovisning och budgeteringstentan som vi hade samma vecka som jag och Fanny var på äventyr i Stockholm (Se "In the name of skryt." 2010-03-20).
Jag har en del glädjeämnen, ändock tror jag att jag tänker sitta en stund till med min "rädda låtar"-playlist på Spotify och kolla ut på ingenting.
Joel, du äger forever.
Drömbloggen
Inte för att det är den ultimata bloggen, utan för att jag tänkte ta och lasta av den senaste högen av drömmar här och eventuellt få hjälp med att analysera.
Igår natt sov jag otroligt rastlöst och jobbigt. Brukar alltid drömma hyfsat mycket, men den här gången var det löjligt. Var tvungen att sätta mig ner och skriva ner allt när jag vaknade på morgonen för att jag inte skulle glömma bort alla deltaljer. So here goes:
Vad jag minns började det hela med att det var skymning och jag var på någon festival. Alla camps är placerade runt en cirkulär stig som jag går runt på. Slår mig efter ett tag ner i ett camp där en kille vid namn Anton, som jag endast träffat en gång, befinner sig. Vi dricker finsk vodka och redbull och han lägger sin arm om mig. Det är rätt tydligt vad han försöker med. Jag berättar för honom och hans kompisar att jag ska ha efterfest (hemma i lägenheten i Falkenberg) och att de är välkomna.
Sedan ringer mina vänner Oscar och Monster mig och undrar vart fan jag är. De står utanför min lägenhet och väntar på att vi ska gå och se Linkin Park. Då får jag panik och börjar springa åt något random håll som tydligen leder hemåt. Här finns även ett inslag av rulltrappor, men minns inte riktigt i vilket sammanhang.
På vägen hem upptäcker jag att jag har på mig mina nya korta shorts som är svarta, och under dem har jag ett par gråa boxerkalsonger. Inser att jag inte kan gå runt så och måste byta innan vi sticker till Linkin Park, även om det var utomordentligt bekvämt.
Väl hemma står pojkarna och väntar, men det gör även mor som säger att hon tänker vara hemma under efterfesten, vilket leder till att Jenna förbjuder mig att ha den.
Detta var bara en av drömmarna.
Nästa dröm handlar om krig. Maskerade män som slåss mot oss med avlånga järnrör. Jag och Jenna sticker hem till min vän Apple för att söka skydd. Han bor tydligen i en "friggebod" under jorden. Dörren ligger parallellt mot marken och vi krålar in i någon slags klaustrofobisk håla. Ovanför ingången finns blommor och en stenaktig sak som påminner om en gravsten.
Sista drömmen jag minns utspelar sig i Varberg där jag är finklädd och går utmed bilvägar för jag letar efter en fest som jag ska till. Hittar inte vägen och går mot rött gång på gång. Efter ett tag möter jag en långhårig mekaniker som bär på en systemetpåse. Han ska också på en fest som verkar ligga åt samma håll. Så vi slår följe men jag tappar snart förmågan att gå. Då står plötsligt en mindre häst framför mig. "Bra" tänker jag, och sätter mig på hästen. Försöker trava men får inte in fötterna i byglarna. Får dock senare tag på ett par sandaler som gör att jag på något sätt lyckas trava med hästen?
Efter en stund kommer jag och mekanikern fram till hans fest. Där sitter ett 10 tal 30åriga män. Plötsligt sätter någon på musik som jag känner igen. "Adam Heldring!" utbrister jag, och alla blir skitglada för att jag kände igen låten. Jag försöker berätta om utbildningen jag går, och att han också har gjort det men jag sluddrar och får knappt fram ett ord. Sedan vaknar jag.
Förstår inte hur en människa kan komma ihåg så här mycket av sina drömmar. Inatt var det dock bättre. Kommer bara ihåg en dröm (Jag, Baltzer och Gustav spelar Gorillaz i någon replokal. Gustav trummor, Baltzer sång, Jag bas och kör), däremot vet jag att jag drömt mycket mer för jag har intryck och känslor som inte borde varit där annars.
Nästa natt satsar jag på att sova som en normal människa
Igår natt sov jag otroligt rastlöst och jobbigt. Brukar alltid drömma hyfsat mycket, men den här gången var det löjligt. Var tvungen att sätta mig ner och skriva ner allt när jag vaknade på morgonen för att jag inte skulle glömma bort alla deltaljer. So here goes:
Vad jag minns började det hela med att det var skymning och jag var på någon festival. Alla camps är placerade runt en cirkulär stig som jag går runt på. Slår mig efter ett tag ner i ett camp där en kille vid namn Anton, som jag endast träffat en gång, befinner sig. Vi dricker finsk vodka och redbull och han lägger sin arm om mig. Det är rätt tydligt vad han försöker med. Jag berättar för honom och hans kompisar att jag ska ha efterfest (hemma i lägenheten i Falkenberg) och att de är välkomna.
Sedan ringer mina vänner Oscar och Monster mig och undrar vart fan jag är. De står utanför min lägenhet och väntar på att vi ska gå och se Linkin Park. Då får jag panik och börjar springa åt något random håll som tydligen leder hemåt. Här finns även ett inslag av rulltrappor, men minns inte riktigt i vilket sammanhang.
På vägen hem upptäcker jag att jag har på mig mina nya korta shorts som är svarta, och under dem har jag ett par gråa boxerkalsonger. Inser att jag inte kan gå runt så och måste byta innan vi sticker till Linkin Park, även om det var utomordentligt bekvämt.
Väl hemma står pojkarna och väntar, men det gör även mor som säger att hon tänker vara hemma under efterfesten, vilket leder till att Jenna förbjuder mig att ha den.
Detta var bara en av drömmarna.
Nästa dröm handlar om krig. Maskerade män som slåss mot oss med avlånga järnrör. Jag och Jenna sticker hem till min vän Apple för att söka skydd. Han bor tydligen i en "friggebod" under jorden. Dörren ligger parallellt mot marken och vi krålar in i någon slags klaustrofobisk håla. Ovanför ingången finns blommor och en stenaktig sak som påminner om en gravsten.
Sista drömmen jag minns utspelar sig i Varberg där jag är finklädd och går utmed bilvägar för jag letar efter en fest som jag ska till. Hittar inte vägen och går mot rött gång på gång. Efter ett tag möter jag en långhårig mekaniker som bär på en systemetpåse. Han ska också på en fest som verkar ligga åt samma håll. Så vi slår följe men jag tappar snart förmågan att gå. Då står plötsligt en mindre häst framför mig. "Bra" tänker jag, och sätter mig på hästen. Försöker trava men får inte in fötterna i byglarna. Får dock senare tag på ett par sandaler som gör att jag på något sätt lyckas trava med hästen?
Efter en stund kommer jag och mekanikern fram till hans fest. Där sitter ett 10 tal 30åriga män. Plötsligt sätter någon på musik som jag känner igen. "Adam Heldring!" utbrister jag, och alla blir skitglada för att jag kände igen låten. Jag försöker berätta om utbildningen jag går, och att han också har gjort det men jag sluddrar och får knappt fram ett ord. Sedan vaknar jag.
Förstår inte hur en människa kan komma ihåg så här mycket av sina drömmar. Inatt var det dock bättre. Kommer bara ihåg en dröm (Jag, Baltzer och Gustav spelar Gorillaz i någon replokal. Gustav trummor, Baltzer sång, Jag bas och kör), däremot vet jag att jag drömt mycket mer för jag har intryck och känslor som inte borde varit där annars.
Nästa natt satsar jag på att sova som en normal människa
Tack & Lov
Onsdag förra veckan började vårt påsklov. Detta har varit en magnifik tid. Den började hemma i Falkenberg med fest mest hela helgen på ett sugande Bratt som starkt kommer att bojkottas av mig under sommaren. De behöver verkligen gå någon slags kurs för att lära sig hur man behandlar kunder. Jag tror inte de har någon aning om vilken skada negativ word-of-mouth kan ha för deras verksamhet.
Däremot var festandet utanför bratt mycket trevligt. Fest hos Erika på lördagen med en bunt gamla nissar och Downtown var i sitt esse. Monkeybrain! Värd shot.
I Falkenberg vankades också Hallandsfinal i Rockkarusellen som vanns av våra hemmapojkar The Walk. Grattis grattis, vi ses i Göttebaarg den 25:e april!
Just nu sitter jag hos fader Marko i Rosersberg, Stockholm. Bestämde mig lite spontant att ta bilen upp i torsdags morse för att jag kände att det hade varit nice. Idag har vi firat pappas 49 årsdag med Bombaygryta, Sachertårta och en ljuvlig citronkaka med vitchoklad och pralin som jag bakat med egna händer.. kommer antagligen inte äta något de nästkommande 7 månaderna.
Förutom att spendera tid med min far häruppe så svängde jag även förbi Nisse en snabbis. Det var också värt.
Imorgon är det återvändo till Hultsfred för att läsa in resten av all information som skall bearbetas de kommande två månaderna. Är inte jättesugen på att återvända även om jag tycker att det är högst intressant, jag har lite hjärnspöken, MEN det är trots allt bara TVÅ månader kvar på första året av utbildningen och det är rätt insane. Känner dessutom på mig att sommaren kommer bli grym.
Fred ut
