Solen skulle bara våga komma fram

idag.

Jag vet inte vad det är, men jag har inte alla hästarna i stallet. Är det nattens drömmar som satt sina spår eller är det jag som bygger upp en längtan efter något som inte finns? Något är det som gnager och det är sjukt frustrerande att inte kunna sätta sitt finger på vad det är.

Igår var jag, Fanny och Fiya på Klubben på Hardcore/Pop-metal spelning. Dåligt ljud och dåligt med folk gav en dålig uppslutning till fest. Fast det var rätt trevligt när vi satt hos Elias efteråt och lekte "Vem är jag?" eller vad det nu än heter.

Här kommer en positiv nyhet dock: Min kärare vän Joel Jönsson är nu officiellt Falkenbergare igen och det glädjer mitt hjärta. Han har spenderat en oändlig tid luffandes och surfandes i Indonesien och Australien, men är nu äntligen hemma igen. Längtar som FAN till fredag då jag kan åka hem och ta en öl eller två med honom. Tiden verkar dock gå allmänt långsamt nuförtiden..

Oj, en till glad grej! Jag klarade både tentan i Digital distribution, technology and communication (vg9 till och med om det tåls att skryta) och Redovisning och budgeteringstentan som vi hade samma vecka som jag och Fanny var på äventyr i Stockholm (Se "In the name of skryt." 2010-03-20).

Jag har en del glädjeämnen, ändock tror jag att jag tänker sitta en stund till med min "rädda låtar"-playlist på Spotify och kolla ut på ingenting.



Joel, du äger forever.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0