Jasså i haveet?
20 år, bast, jordsnurr, vintrar har jag fyllt. I fredags hade jag party tillsammans med Gustav i Part One's replokal. Jag vill tacka alla som kom, det var underbart att ha så många vänner samlade på samma ställe, och stort tack till p1 som lät oss fira i deras lokal.
Kvällen var värd bortsett från en liten knorr på slutet. Jag vill verkligen be om ursäkt för min del, fast det är så otroligt svårt när man inte alls minns det man ber om ursäkt för. Eller.. det är ju inte svårt att be om ursäkt, snarare att acceptera sina handlingar. Det är dock självklart att jag måste stå för saker jag gör, även om jag inte kan se tillbaka på dem, för om det är jag som har gjort fel så finns det inte någon annan i hela världen som kan få skulden.
"Alkohol är ingen ursäkt", den har man ju hört många gånger. Ändå används den flitigt, även jag gör det. Jag undrar vem det var som kom på uttrycket. Det är ju rätt luddigt att påstå att alkoholen är en ursäkt. Samtidigt som alkoholen gör otroligt dumma saker med ens sinne och kropp så kan man aldrig säga att det är en ursäkt till att få beté sig på ett oansvarigt sätt. Alkoholen ger inte dig den rätten. Alkoholen väljer inte om du ska dricka eller inte. Alkoholen är ingen ursäkt, den är en anledning till en förvirrande sinnesstämning som leder till handlingar du inte kan förklara på något annat sätt.
Egentligen borde man inte göra en så stor grej utav en sak, skedd under dessa omständigheter. Och jag misstänker att det är jag själv som gör det, bygger upp ett stort berg av en liten sten i skon. Det är mitt abnormalt stora samvete som lever igen. Ska försöka vara lite snäll mot mig själv nu.. för jag har upptäckt att vissa andra har varit det. Det är just såna människor man vill ha i sin närhet, folk som öppnar sina armar till en plågad själ. Inte folk som dömer en och stänger en ute.
Kvällen var värd bortsett från en liten knorr på slutet. Jag vill verkligen be om ursäkt för min del, fast det är så otroligt svårt när man inte alls minns det man ber om ursäkt för. Eller.. det är ju inte svårt att be om ursäkt, snarare att acceptera sina handlingar. Det är dock självklart att jag måste stå för saker jag gör, även om jag inte kan se tillbaka på dem, för om det är jag som har gjort fel så finns det inte någon annan i hela världen som kan få skulden.
"Alkohol är ingen ursäkt", den har man ju hört många gånger. Ändå används den flitigt, även jag gör det. Jag undrar vem det var som kom på uttrycket. Det är ju rätt luddigt att påstå att alkoholen är en ursäkt. Samtidigt som alkoholen gör otroligt dumma saker med ens sinne och kropp så kan man aldrig säga att det är en ursäkt till att få beté sig på ett oansvarigt sätt. Alkoholen ger inte dig den rätten. Alkoholen väljer inte om du ska dricka eller inte. Alkoholen är ingen ursäkt, den är en anledning till en förvirrande sinnesstämning som leder till handlingar du inte kan förklara på något annat sätt.
Egentligen borde man inte göra en så stor grej utav en sak, skedd under dessa omständigheter. Och jag misstänker att det är jag själv som gör det, bygger upp ett stort berg av en liten sten i skon. Det är mitt abnormalt stora samvete som lever igen. Ska försöka vara lite snäll mot mig själv nu.. för jag har upptäckt att vissa andra har varit det. Det är just såna människor man vill ha i sin närhet, folk som öppnar sina armar till en plågad själ. Inte folk som dömer en och stänger en ute.
Kommentarer
Postat av: minilakz
Jag brukar inte stänga dig ute, men även jag har gränser & tänker inte förneka eller blunda när jag tycker att någon har trampat över dom. Men du kan va glad du är trots allt bäst ändå.
Trackback
