SatsarN
Idag känner jag mig i form! Var och spinnade på SATS till frukost, för allra första gången. Folk har skrämt mig att det är så outhärdligt att spinna så att jag kommer vara död efteråt, och att tiden går plågsamt långsamt. MEN, min åsikt blev att det var otroligt rolig träning. Stundtals jobbigt, men effektivt! Jag har tidigare varit ganska skeptisk mot de här dyra motionscenter och tyckt att de inte är värda pengarna. Vilket jag eventuellt tycker lite fortfarande, fast jag var extremt nöjd med personal och lokaler så jag vill inte klaga. Dessutom så kan det (förhoppningsvis) bli gratis för mig, om min far går med på att köpa månadskort där för företaget. NAE, riktigt fresh kände man sig efter hårt träningspass, stretch, bastu och dusch och jag vill rekommendera åtminstonde ett provbesök på SATS.
Igår var jag på ett evenemang som kallas "olohuone", det finska ordet för vardagsrum. Det var rätt okej, det var kul att få träffa folk som är det närmaste jag kan komma "nya vänner" här just nu. Min baslärare, eller vad jag nu ska kalla honom, var där och spelade piano och trummor denhär gången. Det gick ju inte att få annat än rysningar när han satt vid tangenterna. Han hade hittat ett band till mig, sa han. På onsdagar i Bredäng. Jag har dock av någon anledning en negativ känsla mot det här projektet, baserat på vad han berättade om bandet, men jag känner att jag ändå vill gå och kolla in vad det är för något. Jag vill helst skapa mina egna uppfattningar om saker och ting. Det samma gäller till exempelt platser och mat. Jag kan ju inte riktigt lita på att just jag tycker att en plats är vacker eller att någon maträtt är god bara genom att någon annan tycker det. Smaken är ju som, you know.
GLAD NYHET. Herr Bolling kommer imorgon med morgontåget ända från Falkenberg till Stockholm city för att spendera 3 förväntansfulla och förhoppningsvis sagolika dagar med mig. Jag är helt exalterad över att få träffa honom igen, för visst har han varit hemskt saknad under dessa 4 veckor som jag har varit här!
My baby takes the morningtrain...
Igår var jag på ett evenemang som kallas "olohuone", det finska ordet för vardagsrum. Det var rätt okej, det var kul att få träffa folk som är det närmaste jag kan komma "nya vänner" här just nu. Min baslärare, eller vad jag nu ska kalla honom, var där och spelade piano och trummor denhär gången. Det gick ju inte att få annat än rysningar när han satt vid tangenterna. Han hade hittat ett band till mig, sa han. På onsdagar i Bredäng. Jag har dock av någon anledning en negativ känsla mot det här projektet, baserat på vad han berättade om bandet, men jag känner att jag ändå vill gå och kolla in vad det är för något. Jag vill helst skapa mina egna uppfattningar om saker och ting. Det samma gäller till exempelt platser och mat. Jag kan ju inte riktigt lita på att just jag tycker att en plats är vacker eller att någon maträtt är god bara genom att någon annan tycker det. Smaken är ju som, you know.
GLAD NYHET. Herr Bolling kommer imorgon med morgontåget ända från Falkenberg till Stockholm city för att spendera 3 förväntansfulla och förhoppningsvis sagolika dagar med mig. Jag är helt exalterad över att få träffa honom igen, för visst har han varit hemskt saknad under dessa 4 veckor som jag har varit här!
My baby takes the morningtrain...
Kommentarer
Postat av: klingan
han e ju sååååå snygg... (du med! ;)
Trackback
